Anställning funktionsnedsättning
Arbetsgivaren behöver enbart vidta de åtgärder som den bedömer skäliga. Den sökande som bäst uppfyller vår kravprofil har en funktionsnedsättning som sätter ned arbetsförmågan. Vår bedömning är att det inte finns tillgänglighetsåtgärder som är skäliga att vidta. Det säger Elisabeth Tedestål som driver Vellingeblomman, en handelsträdgård med kafé, restaurang och olika event i skånska Vellinge.
Arbetsgivare måste ha modet att anställa personer med funktionsnedsättning
Företaget har under årens lopp tagit emot människor med funktionsnedsättningar som i och med det har fått en chans att ta sig in på arbetsmarknaden. Formellt sker det genom en anställning där lönen delvis betalas med ett lönebidrag, maximalt 20 kronor vid heltidsanställning. Summan har legat kvar på samma nivå sedan och under tiden har inflationen och de allmänna kostnadsökningarna urholkat lönebidraget.
Det gör att företaget inte längre kan anställa människor med funktionsnedsättningar. Den nedsatta arbetsförmågan kvarstår ju även när den ekonomiska kompensationen blir mindre.
Anställa funktionsnedsatta: ”Underlätta genom tydlig kravprofil”
Alla människor har sina olika förutsättningar och vi vill dra vårt strå till stacken och hjälpa till men nu går det inte längre, säger Elisabeth Tedestål. Efter en tid på företaget gjorde Arbetsförmedlingen den utvärdering som alltid sker av en sådan anställning. Det gjorde att vi plötsligt hade en person anställd på samma villkor som den övriga personalen, säger Elisabeth Tedestål.
Även den tidvis omfattande administration som omger en anställd med lönebidrag har bidragit, tillsammans med det ständiga bytet av handläggare på Arbetsförmedlingen där varje ny måste uppdateras. Minskat med 14 procent Vellingeblomman är inte ensamma om att fatta det drastiska beslutet att sluta anställa medarbetare med lönebidrag. I december hade den gruppen sjunkit till 63 , en minskning med 14 procent.
Det handlar om människor med fysiska och psykiska funktionsnedsättningar men med bibehållen arbetsförmåga.
Så försvårar staten för människor med funktionsnedsättning – går inte att anställa
Det handlar också om människor som tidigare har arbetat inom exempelvis socialtjänsten, skola, vård och omsorg och bränt ut sig och där en lång rehabilitering kan klassas som en funktionsnedsättning. Det är främst i den privata sektorn, som är ryggraden i systemet, som allt fler arbetsgivare väljer att inte anställa nya människor med lönebidrag eller att avstå från att förnya de lönebidragsanställningar som pågår när deltagarperioden tar slut.
Varför ska de inte få den chansen? Ska vi låtsas att de inte finns? Det blir pengar över varje år. Det är medel som kunde ha räckt till att ge ytterligare närmare 12 personer med funktionsnedsättningar jobb och därmed en förbättrad livskvalitet, enligt rapporten. Mellan åren och steg istället arbetslösheten bland människor med funktionsnedsättningar som fortsatt har arbetsförmåga, från 7,8 till 16,4 procent.
Det säger Patrik Karlsson, expert på kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv. Han vill att rapporten ska ses som en väckarklocka, framför allt på de problem som möter både människor med funktionsnedsättningar och de arbetsgivare som vill anställa dem.
Ska kompensera för lägre produktivitet Sverige har en hög sysselsättningsgrad och en arbetsmarknad med ofta hög kompetensnivå där andelen så kallade enkla jobb har minskat. Trots det återfinns tusentals människor med funktionsnedsättningar på arbetsplatser runt om i Sverige. För en del av dem gör funktionsnedsättningen att de har nedsatt arbetskapacitet och i många fall är lönebidraget en tydlig förutsättning för att de ska få ett jobb över huvud taget.