Ryggbesvär spinal
Smärta i nacke och rygg, del 1
Lumbal spinal stenos (LSS) innebär att det hos patienten förekommer trängsel för en eller flera nervrötter i spinalkanalen i ländryggen, orsakad av degenerativa förändringar i kotpelaren. LSS är idag den vanligaste anledningen till operation i ryggen. Typsymtomen är neurogen claudicatio och utstrålande bensmärta som kommer vid gång. Print Besvär och smärta i nack- och ryggregionen drabbar upp till 70—80 procent av befolkningen och är bland de tillstånd som orsakar högst sjukfrånvaro i Sverige.
Psykologiska faktorer har visats vara bidragande såväl vid akuta tillstånd som vid utveckling av kroniska ospecifika nack- och ryggbesvär och kan medverka till nedsatt arbetsförmåga [1]. Det är viktigt att så snart som möjligt bekräfta eller utesluta allvarliga tillstånd och därefter kunna hänvisa till lämplig behandling. Denna ABC-artikel beskriver orsaker, symtom och utredning av icke-traumatisk nack- och ryggsmärta.
I nästa nummer av Läkartidningen, nr 35, beskriver vi behandling vid dessa tillstånd. Anatomi Ryggraden består av 24 kotor 7 cervikala, 12 torakala och 5 lumbala samt sakrum och koccyx.
Specifika ryggbesvär
Sett från sidan är ryggraden S-formad med lordos i cervikal- och lumbalrygg och kyfos i torakalrygg och sakrum. Varje enskild kota kan delas in i 2 huvudkomponenter: kotkroppen, som till stor del utgörs av spongiöst ben, och en bakre del, huvudsakligen av kortikalt ben, innefattande spinal- och ledutskott, kotbåge och pediklar. Fasettlederna möjliggör tillsammans med intervertebraldiskarna rörelser i ryggen.
Intervertebraldiskarna, som finns mellan kotorna, består av en inre geléartad kärna, nucleus pulposus, omgiven av en fibrös ring, anulus fibrosus. I spinalkanalen ryms ryggmärgen, blodkärl, fett och ligament [2]. Det finns 31 par spinala nervrötter som lämnar ryggmärgen via foramina intervertebralia. Vid klinisk diagnostisering av rotpåverkan bör det noteras att det finns 8 nervrotspar i halsryggen C 1—C 8 men enbart 7 cervikalkotor.
Varje cervikal nervrot utträder kranialt om pedikeln med samma nummer, medan nervrötterna i torakal- och lumbalrygg utträder kaudalt om motsvarande pedikel. Degenerativa tillstånd såsom diskbråck och spinal stenos uppstår vanligtvis cervikalt i nivåerna C 5—C 6 och C 6—C 7 och lumbalt i nivåerna L 4—L 5 och L 5—S 1 [3]. Ryggmärgen terminerar vanligtvis i nivå med Th 12—L 1, varefter cauda equina fortlöper i spinalkanalen [2].
Några viktiga sjukdomsmekanismer med påverkan på smärta och nerv- och skelettstrukturer är väsentliga att känna till. Cauda equina-syndrom är ett allvarligt tillstånd med påverkan på de lumbosakrala rötterna och därmed kraftig neurologisk symtomatologi omfattande blås- och tarmpåverkan. Uppkomsten av cauda equina-syndrom orsakas i de flesta fall av ett stort centralt diskbråck.
Stora diskbråck kan orsaka cauda equina-syndrom, medan påverkan på en nervrot kan ge upphov till lumbago—ischias, dvs ryggvärk med smärtutstrålning i ett ben.
Spinal stenos – orsaker och behandlingsalternativ för spinal stenos
Spinal stenos utvecklas i de flesta fall på grund av degenerativa processer i intervertebraldisken tillsammans med osteofytpålagringar, fasettledsartros och hypertrofi av ligamentum flavum. Ankyloserande spondylit är en kronisk, progressiv inflammatorisk sjukdom där inflammationen i initialskedet ofta engagerar sakroiliakalederna. Sjukdomen är även associerad till inflammatoriska förändringar i höftled, axlar och ryggrad [7].
I slutfasen ossifierar bl a stödjevävnaden i ryggraden, vilket resulterar i »bamburygg« med hög risk för instabil skada vid trauma. Patienter med ankyloserande spondylit ska därför inte läggas på ryggbräda spineboard i traumasammanhang eller vid radiologiska undersökningar. Diagnostik Anamnes Smärtproblematik i nacke och rygg bör kartläggas med avseende på uppkomst, utveckling, karaktär, duration, lokalisation och förhållande till ansträngning och vila.