Förhöjda jobbskatteavdraget
I sitt förslag till höstbudget kommer regeringen att föreslå ett nytt jobbskatteavdrag – med fokus på låga och medelhöga inkomster, meddelar statsminister Ulf Kristersson (M) på en pressträff. IFAU har inga åsikter om förstärkningen av jobbskatteavdraget. IFAU tillstyrker förslaget om att indexera jobbskatteavdraget för äldre. IFAU tillstyrker förslaget att justera åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget.
Vissa förslag om sänkt skatt på arbetsinkomster och pension
IFAU har inga åsikter om förslaget om ett ytterligare förstärkt jobbskatteavdrag för personer över 69 år. IFAU har inga åsikter om förstärkningen av det förhöjda grundavdraget. IFAU tillstyrker förslaget om sänkt marginalskatt på höga arbetsinkomster slopande av avtrappningar i jobbskatteavdragen. Diskussion Förstärkningen av det ordinarie jobbskatteavdraget Den föreslagna förstärkningen av jobbskatteavdraget vid låga och medelhöga inkomster leder inte till några dramatiska förändringar vare sig i marginal- eller genomsnittliga skatter, se Figur 5.
Det önskvärda i denna skattesänkning är i hög grad en ideologisk fråga, som har att göra med synen på storleken på det totala skattetrycket och på hur mycket skatte- och bidragssystemet bör omfördela till dem som inte arbetar. IFAU:s roll är inte att sätta ner foten i sådana frågor, utan att fortsätta ta fram kunskapsunderlag som leder till mer välgrundade beslut.
Skatt på pension
Förstärkningen av jobbskatteavdraget för personer över 66 år Den föreslagna förstärkningen är konstruerad så att jobbskatteavdraget för äldre ska vara högre än det ordinarie jobbskatteavdraget över hela inkomstskalan. Det är emellertid inte uppenbart att jobbskatteavdraget för äldre bör ha det ordinarie jobbskatteavdraget som direkt motsvarighet, eftersom önskade arbetstider, anställningsformer och årsarbetsinkomster skiljer sig mellan äldre och yngre.
För personer över 66 år påverkas incitamenten dessutom av det förhöjda grundavdraget, och det hade varit önskvärt med en mer uttömmande redovisning av hur förslaget påverkar incitamenten att arbeta för olika nivåer på pensionsinkomsten.
Vi skulle även i detta sammanhang vilja ta tillfället i akt att ge en viss återkoppling på de beräkningar som redovisas på s. Sedan beräknas den finansiella behållningen utifrån en helårsekvivalent till en genomsnittlig månadslön på 41 kronor. Här går det att invända att för en person som står i valet mellan att arbeta några timmar i veckan eller ej ges inte den finansiella vinsten av en helårsekvivalent, utan den ges av det årets arbetsinkomst efter skatt.
Denna typ av beräkningar bör alltså ta hänsyn till hur mycket en pensionär vanligtvis arbetar om hon väljer att arbeta. Det vore även önskvärt att ta hänsyn till fördelningen av arbetsinkomster för äldre, i stället för att endast göra beräkningen för en typperson.
Hur blir din skatt 2025?
I takt med att allt fler arbetar längre upp i åldrarna blir det alltmer angeläget att Finansdepartementet utvecklar analysmetoder för äldres arbetsutbud. Jobbskatteavdraget för äldre bör indexeras År reformerades jobbskatteavdraget för äldre, då det frikopplades från grundavdraget och kommunalskatten. Viktigt är också att jobbskatteavdraget för äldre från kom att anges i nominella termer, utan någon indexering för inflation.
Sedan dröjde det faktiskt ända fram till den 1 januari innan de nominella beloppen ändrades. Som påpekats av Riksrevisionen , s. Det är svårt att se logiken bakom att indexera grundavdrag, skiktgräns för statlig inkomstskatt och ordinarie jobbskatteavdrag, men inte just jobbskatteavdraget för äldre. Inkonsekventa regler på detta område får självfallet särskilt stora effekter i den nuvarande, förhoppningsvis tillfälliga, höginflationsekonomin.
Åldersgräns för jobbskatteavdrag för äldre Det är rimligt att den person som är berättigad till förhöjt grundavdrag också är berättigad till jobbskatteavdrag för äldre under samma beskattningsår. Allt annat vore inkonsekvent. Vi tillstyrker alltså höjningen från 65 till 66 år.