Folkomröstningen om kärnkraften i sverige 1980
Mot bakgrund av Harrisburgolyckan hölls i Sverige en folkomröstning i frågan, där väljarna fick tre alternativ: Linje 1 innebar att kärnkraften skulle avvecklas i den takt som var möjlig. Television i Sverige Frågan om kärnenergins vara i Sverige har en mer än årig historia med utgångspunkt från självförsörjning vägt mot säkerhet och de incidenter som faktiskt inträffat under åren.
Kärnkraftsomröstningen 1980
Atomkommittén som tillsattes kom att utarbeta de första riktlinjerna till det som kom att kallas den svenska linjen och som bland annat innebar att AB Atomenergi bildades. Forskningsfrågor togs så småningom över av Statens råd för atomforskning. Man hann pröva på uranbrytning i Ranstad och bygga Sveriges första och enda huvudsakligen fjärrvärmeproducerande kärnanläggning i Ågesta , innan oljekrisen på allvar satte fart på utbyggnaden av svensk kärnkraft.
Denna ledde till en kraftig utbyggnad av direktverkande elvärme , eftersom kraftverksägarna inte då hade ansvar för värmeförsörjning och därför inte beaktade fördelarna med kraftvärmealternativ vid närhet till tätorter som Örestad. Tjernobylolyckan ställde reaktorsäkerheten på sin spets och kärnkraftsfrågans traditionella argument för och emot har spetsats till ytterligare med klimatförändring och global uppvärmning , där Kommissionen för att bryta oljeberoendet i Sverige till år kan ses som ytterligare ett debattinlägg.
Folkomröstning Huvudartikel: Folkomröstningen om kärnkraften i Sverige Mot bakgrund av Harrisburgolyckan hölls i Sverige en folkomröstning i frågan, där väljarna fick tre alternativ: Linje 1 innebar att kärnkraften skulle avvecklas i den takt som var möjlig.
Man skulle avvakta att förnybara energikällor blev tillgängliga och ingen ytterligare kärnkraftsutbyggnad skulle få förekomma. Linje 2 var i princip identiskt med linje 1, men krävde även att alla framtida energianläggningar av betydelse skulle ägas av stat och kommun. Linje 3 sade ett definitivt nej till utbyggnad av kärnkraften. Vidare förespråkades att all kärnkraft skulle vara avvecklad inom tio år.
Kärnkraften het igen 30 år efter folkomröstning
Folkomröstningen har ifrågasatts ur demokratisk synpunkt, eftersom alla tre alternativen var nej-alternativ till kärnkraft, med avveckling i olika takt. De som ville ha kärnkraft i Sverige hade inget att rösta på. Resultatet blev minst lika omdebatterat. Riksdagen beslutade efter omröstningen att kärnkraften skulle avvecklas, och satte upp ett "slutdatum" när den sista reaktorn skulle vara ur bruk.
Detta årtal baserade sig på att kärnkraftverkens livslängd bedömdes till 25 år, och den sista reaktorn planerades få starta Livstidsförlängning [ redigera redigera wikitext ] Sedan folkomröstningen har kvarvarande sex reaktorers livslängder förlängts från 25 till 60 år, dvs. Avveckling [ redigera redigera wikitext ] Protest mot nybyggnad av kärnkraftreaktorer i Sverige.
Den bortglömda Linje 2-sången
Barsebäcks kärnkraftverk har tagits ur drift eftersom det i viss mån stört relationerna med Danmark , ett land som inte har några egna kärnreaktorer och anser att Barsebäck ligger alldeles för nära Köpenhamn. Danmark har också krävt att Sverige fortsätter exportera el till Danmark, också då eleffektbrist råder i Sverige. Den 17 juni röstade riksdagen ja till att bygga nya kärnreaktorer , men bara för att ersätta gamla.
Sverige ska liksom nu ha maximalt tio reaktorer. I oktober fattade ägaren statliga Vattenfall beslut om att stänga Ringhals 1 och 2 år respektive Enligt Vattenfalls VD Magnus Hall hade det politiska beslutet att höja effektskatten på kärnkraft en avgörande roll för beslutet att stänga Ringhals 1 och 2 i förtid [9]. Effektskatten gjorde kärnkraften olönsam samtidigt som elpriset sjunkit efter att vindkraftsel blivit billigare att producera än kärnkraft.
Bidragande var också att utbyggnaden av vindkraft i Sverige var subventionerad.