Kärnkraft teknik

Publicerad 6 april Det radioaktiva avfallet blir nytt bränsle i den fjärde generationens kärnkraft och skulle kunna försörja oss med el i tusentals år framöver. Publicerad Nästan alla har en uppfattning om huruvida kärnkraft är en bra eller dålig teknik, om den är säker eller livsfarlig och om kraftbolagen bör bygga fler kärnkraftverk i framtiden eller tvärtom avveckla de som är i drift.

Kärnkraftens guldålder Kärnkraftens historia går tillbaka till slutet av talet, då Henri Bequerel och Marie och Pierre Curie upptäckte och började undersöka fenomenet radioaktivitet. Forskare från flera olika länder bidrog till de vetenskapliga fram­stegen på området.

Är kärnkraft en misslyckad teknik?

Men efter att andra världskriget brutit ut upphörde mycket av det transnationella kunskapsutbytet eftersom kärnforskningen betraktades som militärstrategiskt viktig. USA, Storbritannien och så småningom även Sovjet­unionen, växlade över till praktiskt orienterad experimentverksamhet med ambitionen att bygga en atombomb. Efter krigsslutet och bomberna över Hiroshima och Nagasaki utvecklades den civila kärntekniken som en spinoff från arbetet med kärnvapen.

Perioden från till blev en dynamisk tid av experimenterande med många olika alternativa reaktortyper, av vilka de flesta inspirerades av militära erfarenheter av uran­an­rikning och plutoniumproduktion. Under andra hälften av talet uppstod nära nog konsensus om att den så kallade lätt­vatten­reaktorn var den mest lämpade för storskalig civil kärnkraft.

Det banade väg för vad som kan beskrivas som kärnkraftens guld­ålder, som varade från mitten av talet till mitten av talet.

Kärnkrafthistoria - den svenska linjen

Så gott som alla kärnkraftverk som är i drift i dag världen över byggdes under denna period , med undantag för ett fåtal länder — i huvudsak Sydkorea och Kina — vars expansion på området är av senare datum. Comeback för kärnkraften Om vi tittar på statistik över kärnkraftens historiska framväxt ser vi emellertid hur antalet nya kärnkraftsbyggen i världen minskar redan från De underliggande orsakerna bakom denna vändning är inte alldeles enkla att reda ut.

Kärnkraftverk i sverige karta Är du intresserad av storskalig avancerad energiteknik med stor betydelse för det svenska samhället?

Vilka kärnkraftverk är i drift Kärnkraften har stor potential att bidra, men för att systemet ska bli uthålligt behövs på sikt en övergång till fjärde generationens kärnkraft, eller Generation IV (Gen IV). Energiforsk har därför tagit initiativ till denna summerande rapport för att beskriva var tekniken står i dag och hur den kan bidra till framtidens energisystem.

Fördelar med kärnkraft Så funkar kärnkraft.

Kärnkraftverk i sverige Värmen hettar upp vatten, som bildar ånga som i sin tur driver en turbin.

Det rörde sig bland annat om tekniska problem med att få kärnkraftverken att fungera som tänkt, men också om skärpta krav från reglermyndigheternas sida, om en växande kärnkraftskritisk opinion samt om en avmattning i efterfrågan på energi i kölvattnet av års oljekris. Stagnationen i kärnkraftsutbyggnaden förstärktes under och talen till följd av Harrisburgolyckan och Tjernobylkatastrofen , men den inleddes alltså redan dessförinnan.

Kärnkraft - teknik och system

I Europa var som mest elproducerande reaktorer i drift. I dag återstår endast cirka av dessa, och antalet fortsätter att minska från år till år. Förhoppningarna är visserligen stora i vissa länder — inte minst i Sverige — på att kärnkraften ska göra comeback. De kommande åren får utvisa i vilken mån visionerna kan omsättas i praktiken. Föreställningarna om kärnkraftens framtid var många redan från första början.

Drömmen om en ny, atomdriven kraftkälla kom till tydligt uttryck redan i det tidiga talets science fiction-litteratur och den letade sig även in i tidens radikala politiska strömningar. Bolsjevik­ledaren Lev Trotskij var en av många som i radio­aktiviteten såg en möjlig allierad i kampen mot gamla, otidsenliga samhällsordningar.

Kärnkraftsteknik, 7,5 hp

Dessa visioner kom av sig en aning i samband med kärn­teknikens militarisering, men återupplivades omedelbart och med desto större kraft efter att Hiroshima och Nagasaki lagts i aska. Den 28 mars havererade en av tryckvattenreaktorerna i Three Mile Island-verket i Harrisburg. Bild: United States Department of Energy, Public domain, via Wikimedia Commons I populärvetenskapliga sammanhang kunde man under talet ta del av de mest fantastiska föreställningar om hur kärntekniken skulle revolutionera det högmoderna samhället.

Kärnkraftverk, tänkte man sig, skulle i framtiden kunna leverera väldiga mängder elektricitet.