Jämställd skola
En jämställd förskola och skola – hur kan vi nå dit och hur?
Delmål 3: Jämställd utbildning
På den här webbplatsen arbetar vi och stävar för jämställdhet och lika behandling både i förskola och skola. Hemsidan riktar sig i första hand till pedagoger och skolledare.
Ogiltig frånvaro för jämställdheten i skolan Ogiltig frånvaro för jämställdheten i skolan Flickor och pojkar går igenom förskola, grundskola och gymnasium med olika möjligheter och villkor. Könsskillnaderna är tydliga på områden som psykisk hälsa, trygghet, lärande, attityder och värderingar.
Jämställd skola
Detta trots politiska ambitioner och en omfattande styrning på utbildningsområdet. Det är slutsatsen av rapporten Ogiltig frånvaro för jämställdheten — en uppföljning av det jämställdhetspolitiska delmålet om en jämställd utbildning. Rapporten är en uppföljning av styrningen och implementeringen av skolans jämställdhetsuppdrag och hur det påverkats av förändringar i skolans organisation och styrning de senaste trettio åren.
Pojkar som grupp har fortsatt lägre betyg Pojkar som grupp har fortfarande lägre betyg än flickor i både grundskolan och gymnasieskolan. Men det är också bland pojkarna de elever som haft mest positiv betygsutveckling finns. I årskurs 9 är nämligen pojkar med högutbildade föräldrar den grupp som förbättrat sina studieresultat mest de senaste dryga tjugo åren. Det finns ett stort antal flickor som har lägre meritvärden än pojkar och många pojkar presterar väl i skolan.
Men på ett övergripande plan har det alltså inte skett större förändringar under de senaste decennierna, säger Boel Kristiansson som är utredare på Jämställdhetsmyndigheten och en av rapportförfattarna. Könsskillnader i attityder till jämställdhet Skillnaderna mellan könen är stora när det kommer till kunskaper om och attityder till jämställdhet och demokratiska värden.
Gör det jämställt – praktiskt jämställdhetsarbete i skola och fritidshem
Flickor uppger själva att de diskuterar politik och samhällsfrågor utanför skolan oftare än pojkar, och de presterar också bättre på prov som undersöker kunskaper, värderingar och engagemang i samhällsfrågor. I grundskolan saknas ofta gemensamma diskussioner om jämställdhet i klassrummet. På gymnasiet väljer flickor och pojkar till stor del olika utbildningar, och ämnen som jämställdhet faller oftare bort ur undervisningen på de program som domineras av pojkar.
Det kan bidra till att öka dessa skillnader ytterligare. Flickor känner mer stress och mindre trygghet Andelen unga med psykosomatiska symptom har fördubblats sedan talet och fler upplever skolstress. Mest stressade är flickor på högstadiet och gymnasiet. De ställer också högre krav på sig själva, och skattar sin självkänsla och egna förmåga lägre än pojkar.
Ett ökat tryck på betyg och bedömning och mer individuellt ansvar för studierna tycks hänga ihop med ungas ökande psykiska ohälsa, och de negativa effekterna har visat sig starkare hos flickor än hos pojkar, säger Jakob Lindahl, utredare och rapportförfattare.
Jämställdhets- och jämlikhetsarbete på Folkhälsan
Att flickor som grupp utsätts för återkommande sexuella, verbala och fysiska kränkningar i den grad att det blivit en normaliserad del av vardagen är också en del av förklaringen till otryggheten. Pojkars utsatthet handlar ofta om att ingå i en gemenskap där verbala och fysiska kränkningar och en hård jargong syftar till att befästa inbördes hierarkier och sociala band. Styrningen och tillämpningen av uppdraget brister Skolan har i uppdrag att förmedla och förankra demokratiska värden som jämställdhet och förbereda eleverna för att bli samhällsmedborgare.
Uppdraget är stort, och det görs många viktiga insatser i skolorna. Ändå är slutsatsen att styrningen inte fungerar fullt ut. Skolans uppdrag om jämställdhet är dessutom komplext. Det behövs en större tydlighet och mer stöd kopplat till uppdragets olika delar för att lärare ska få rätt förutsättningar att genomföra det. Till viss del så upprätthåller och förstärker till och med styrningen skillnaderna mellan flickor och pojkar i skolan.